Melker

Igår blev han sju månader, vår extraordinärt fantastiska och glada lillebror.

Jag kan inte förstå hur tiden har kunnat gå så fort denna gången. Han är liksom närmare ett år nu, än vad han är födseln.
Han utvecklas hur bra som helst, lite för bra. Senast på listan är att klappa händerna. Han ställer sig upp hela tiden och släpper händerna emellanåt, men hinner nästan alltid greppa igen innan han tappar balansen. Hans största utmaning är att försöka klättra upp på saker. Soffan lyckas han inte komma upp på, vilket innebär stor frustration. Dammsugaren däremot, går bra ( som ni ser på bilden ovan).
Människor är ganska fascinerade att man aldrig ser honom ledsen eller arg. Det tillskriver jag helt och hållet fasta rutiner och gott om mat och sömn. Och kärlek förstås. kärlek i överflöd💜

Welfie:)